Regelverken är omfattande och bara inom hållbarhet finns över och skatte­incitament globalt. Lägg därtill EU‑krav på klimat­rapportering, ny AI‑reglering och nationella skatte­reformer, och du får ett regel­landskap som förändras varje kvartal.

konstaterade nyligen att stor­företagen nu måste damma av pandemins kris­manualer. Jag skulle säga att vi aldrig får lägga dem ifrån oss igen – framtiden är förutsägbart oförutsägbar.

Från one‑size‑fits‑all till multisourcing

För några år sedan gjorde låga kostnader Kina till världens fabrik. Nu ser vi en snabb förflyttning mot �Ա𲹰�‑s��ǰ����Բ� och �ڰ�����Ի�‑s��ǰ����Բ�. Det finns inte längre en modell för leveranskedjan utan vi behöver flera parallella. Ett svenskt industribolag kanske fortsätter med offshore‑produktion av högvolym­artiklar i Asien, samtidigt som man tar in kritiska komponenter till Europa från olika håll för att minska sin riskexponering.

När spelreglerna kan ändras över en natt duger det inte att styra på magkänsla. Beslut kräver realtidsinsikter. Digitala lösningar som samlar in och analyserar stora mängder data ger företagsledningen bättre förutsättningar att hantera osäkerheten. Artificiell intelligens kommer inte bara att hjälpa oss att identifiera klimatavtryck, utan också användas för att välja leverantörer, produktionsanläggningar och transportlösningar.

I praktiken innebär det att vi inte längre kan fastställa en enda strategi för hela leveranskedjan. I stället måste vi anpassa oss efter lokala marknader, riskprofiler och produkter. Det innebär att vi kanske väljer offshore för ett affärsområde och multisourcing för ett annat. Det kräver att våra processer är helt digitaliserade från början till slut.

Digitala ekosystem ersätter ensam­vargar

För att göra leveranskedjan mindre sårbar måste svenska och globala företag knyta sina samarbetspartner närmare sig – inte bara fysiskt, utan även digitalt. Handelsplattformar och integrerade leverantörssystem gör det möjligt att arbeta parallellt med flera aktörer och att reagera snabbt när något går snett. Det kräver resurser, men det är billigare än att stå stilla.

Dessutom måste vi bli bättre på att samarbeta – även med konkurrenter. Att dela insikter och göra gemensamma investeringar kan stärka hela leveranskedjor.

Teknikinköp blir politik

Placeringen av produktion och forskning och utveckling (FoU) är inte längre enbart en kostnadsfråga. OECD visar att 33 av 38 medlems­länder subventionerar FoU jämfört med 19 år 2000. Skatte­incitamenten kan förvandla ett dyrt land till ett attraktivt – om reglerna är rätt. Samtidigt väger företag in datasäkerhet och politisk risk i valet av moln‑ och IT‑leverantörer. I en tid av cyber­angrepp och handels­sanktioner blir valet av teknik­partner en strategisk och politisk fråga på koncernnivå.

En pragmatisk tumregel för många är att prioritera nordiska eller europeiska lösningar och vara försiktiga med kinesiska leverantörer. Men sådana förenklade riktlinjer räcker inte. Datadrivna scenarier och AI‑stött beslutstöd är den enda hållbara vägen för komplexa globala kedjor.

Börja samarbeta med konkurrenterna

Så hur gör man då som svensk företagsledare? För det första behöver företag bygga in flexibilitet som standard genom att designa processer som klarar flera sourcing‑alternativ per produktlinje. Det gäller också att investera i datainfrastruktur redan nu – utan ett gemensamt datalager förblir realtids­insikter bara en powerpoint‑vision.

Men inte minst måste företagsledare samarbeta bortom de vanliga gränserna, dela kapacitet och insikter med kunder, leverantörer och till och med konkurrenter för att sprida riskerna.

Pandemin gav oss dyrköpta men värdefulla insikter: håll koll på riskerna innan de drabbar dig. Med rätt digital grund ­– och modet att fatta datadrivna beslut – kan svensk industri inte bara överleva utan växa i en tid av oförutsägbarhet.

av Antti Soini, vd 51����Svenska

The post Global oro tvingar näringslivet att tänka nytt kring leveranskedjor appeared first on 51����Sweden Nyheter.

Optimistisk ton

I en färsk och informationsspäckad hittar vi uppmuntrande siffror om tillståndet för den europeiska teknikbranschen. Storbritannien leder vägen och Norden klarar sig mycket bra.

På bara tio år har antalet anställda inom tech i Europa och Storbritannien sjufaldigats och investeringarna har tiofaldigats. Av 35 000 startupföretag är 3 400 i dag mogna och 358 av dem har en värdering på mer än tio miljarder kronor.

Atomico är ett venturebolag som startades 2006 av Skype-grundaren Niklas Zennström. Deras faktaspäckade rapport på flera hundra sidor har en betydligt mer optimistisk ton än den dystra Draghi-rapporten om Europas ekonomiska framtid.  Den senare citeras ofta och pekar på att Europa inte har lyckats producerat en teknikjätte i nivå med USA eller Kina.

51����värderas till över 3.500 miljarder kronor (börsvärde noterat under Januari 2025) och vi toppar ofta listan över Europas mest värdefulla teknikföretag. Men vi har fortfarande en lång väg att gå för att nå upp världens mest värdefulla bolag. Däremot finns redan 98 av de 100 största företagen på vår kundlista.

Finansiellt gap på 2,5 biljoner dollar

Draghis rapport pekar på ett problem som Atomico också beskriver som ett ”finansiellt gap” på 2,5 biljoner dollar. Det gör att nystartade företag kan tvingas söka finansiering i USA eller börsintroducera sig för att ta nästa steg i sin tillväxtresa.

Men det finns en outnyttjad resurs. Enligt Atomico går så litet som 0,01 procent av de europeiska pensionsfondernas kapital till våra nystartade teknikföretag. Ett skifte här skulle kunna förändra villkoren för mogna nystartsföretag och hålla dem kvar i Europa – längre eller helt och hållet. Vi behöver finansiell styrka och investeringsvilja för att skapa fler tekniska framgångar i Europa.

Is i magen

En av Europas ledande teknikinvesterare – Xavier Niel – kom nyligen ut med en annorlunda finansiell vinkel på AI. I Financial Times den 18 november 2024 uppmanar han entreprenörer att ha is i magen. När du får ett erbjudande på X kronor är bolaget förmodligen värt 2–3 gånger X. Europas digitala konkurrenskraft kommer att få ett lyft om ägarna inte säljer ut för snabbt. 51����skulle inte ha varit i sin nuvarande position om våra fem grundare hade släppt kontrollen under de första åren på 1970-talet.

I Atomicos rapport får venture- och startupvärlden frågan var skon klämmer och var potentialen ligger. Och det handlar inte om brist på idéer, kompetens eller ambition. Den bild som känns igen från Draghis rapport är i stället att entreprenörer vill ha mer investeringskapital och mindre reglering.

Vi är överens om detta. En enad och starkare europeisk kapitalmarknad med aktiva pensionsfonder och en enhetlig teknikreglering i alla länder kommer att öka förmågan att växa i Europa och stärka den digitala konkurrenskraften.

Tvillingomställning i Europa

Jag är optimistisk av två andra skäl. Europa har ett försprång på den gröna agendan vilket är positivt eftersom vi måste få en omställning som på samma gång är både grön och digital. En sådan dubbel omställning skulle verkligen påskynda en utveckling mot hållbara affärsmodeller men kräver storskalighet och tydliga standarder. Enligt Atomico går 21 procent av Europas tech-investeringar till bolag med hållbarhetstema, medan motsvarande siffra i USA är 11 procent.

Det andra skälet är utvecklingen av AI. Till skillnad från den nuvarande vågen av konversationsbaserad AI kommer vi att se verklig innovation när vi omvandlar hela värdekedjor och affärsprocesser från början till slut med denna affärsdrivna form av AI.

Sverige och resten av Europa har nu möjlighet att visa vägen genom att samarbeta mellan olika branscher och använda data på ett mer intelligent sätt.

av Antti Soini, vd 51����Svenska

The post Låt pensionsfonderna stärka Europas digitala konkurrenskraft appeared first on 51����Sweden Nyheter.