Regelverken är omfattande och bara inom hållbarhet finns över och skatte­incitament globalt. Lägg därtill EU‑krav på klimat­rapportering, ny AI‑reglering och nationella skatte­reformer, och du får ett regel­landskap som förändras varje kvartal.

konstaterade nyligen att stor­företagen nu måste damma av pandemins kris­manualer. Jag skulle säga att vi aldrig får lägga dem ifrån oss igen – framtiden är förutsägbart oförutsägbar.

Från one‑size‑fits‑all till multisourcing

För några år sedan gjorde låga kostnader Kina till världens fabrik. Nu ser vi en snabb förflyttning mot �Ա𲹰�‑s��ǰ����Բ� och �ڰ�����Ի�‑s��ǰ����Բ�. Det finns inte längre en modell för leveranskedjan utan vi behöver flera parallella. Ett svenskt industribolag kanske fortsätter med offshore‑produktion av högvolym­artiklar i Asien, samtidigt som man tar in kritiska komponenter till Europa från olika håll för att minska sin riskexponering.

När spelreglerna kan ändras över en natt duger det inte att styra på magkänsla. Beslut kräver realtidsinsikter. Digitala lösningar som samlar in och analyserar stora mängder data ger företagsledningen bättre förutsättningar att hantera osäkerheten. Artificiell intelligens kommer inte bara att hjälpa oss att identifiera klimatavtryck, utan också användas för att välja leverantörer, produktionsanläggningar och transportlösningar.

I praktiken innebär det att vi inte längre kan fastställa en enda strategi för hela leveranskedjan. I stället måste vi anpassa oss efter lokala marknader, riskprofiler och produkter. Det innebär att vi kanske väljer offshore för ett affärsområde och multisourcing för ett annat. Det kräver att våra processer är helt digitaliserade från början till slut.

Digitala ekosystem ersätter ensam­vargar

För att göra leveranskedjan mindre sårbar måste svenska och globala företag knyta sina samarbetspartner närmare sig – inte bara fysiskt, utan även digitalt. Handelsplattformar och integrerade leverantörssystem gör det möjligt att arbeta parallellt med flera aktörer och att reagera snabbt när något går snett. Det kräver resurser, men det är billigare än att stå stilla.

Dessutom måste vi bli bättre på att samarbeta – även med konkurrenter. Att dela insikter och göra gemensamma investeringar kan stärka hela leveranskedjor.

Teknikinköp blir politik

Placeringen av produktion och forskning och utveckling (FoU) är inte längre enbart en kostnadsfråga. OECD visar att 33 av 38 medlems­länder subventionerar FoU jämfört med 19 år 2000. Skatte­incitamenten kan förvandla ett dyrt land till ett attraktivt – om reglerna är rätt. Samtidigt väger företag in datasäkerhet och politisk risk i valet av moln‑ och IT‑leverantörer. I en tid av cyber­angrepp och handels­sanktioner blir valet av teknik­partner en strategisk och politisk fråga på koncernnivå.

En pragmatisk tumregel för många är att prioritera nordiska eller europeiska lösningar och vara försiktiga med kinesiska leverantörer. Men sådana förenklade riktlinjer räcker inte. Datadrivna scenarier och AI‑stött beslutstöd är den enda hållbara vägen för komplexa globala kedjor.

Börja samarbeta med konkurrenterna

Så hur gör man då som svensk företagsledare? För det första behöver företag bygga in flexibilitet som standard genom att designa processer som klarar flera sourcing‑alternativ per produktlinje. Det gäller också att investera i datainfrastruktur redan nu – utan ett gemensamt datalager förblir realtids­insikter bara en powerpoint‑vision.

Men inte minst måste företagsledare samarbeta bortom de vanliga gränserna, dela kapacitet och insikter med kunder, leverantörer och till och med konkurrenter för att sprida riskerna.

Pandemin gav oss dyrköpta men värdefulla insikter: håll koll på riskerna innan de drabbar dig. Med rätt digital grund ­– och modet att fatta datadrivna beslut – kan svensk industri inte bara överleva utan växa i en tid av oförutsägbarhet.

av Antti Soini, vd 51����Svenska

The post Global oro tvingar näringslivet att tänka nytt kring leveranskedjor appeared first on 51����Sweden Nyheter.

So, if you as a company leader are already embracing NetZero and ESGs in your strategy and operations, and if you as a CFO together with the Sustainability Manager compile metrics and reports on environmental and social impact of your company: congratulations, you’ve come off to a good start!
Monetary evaluation of sustainability is nowadays seen as essential by most enterprises – and investors – to future-proof and, indeed, even carry out a successful business. And of course, enterprises make use of different smart technologies to get insights from sustainability data dispersed across the organization and beyond.

But will impressive charts really change the reality? Unlikely. In any case: not fast enough. Measuring and reporting is the first threshold to conquer, because it serves us to gain insights and awareness on what needs our attention. Now it’s time to set our eyes on action, that is the how. The way we at 51����see it, each company can act both as exemplar and as enabler to speed up overall change to sustainable business.

In 2023 we as 51����leaders commit to conquer the next step, which is integrating sustainability in all our target-setting and decision-making. Sounds easy, but it’s a huge aspiration with great future impact: change of leadership focus and content, assessment of real-life and real-time effects across downstream and upstream value chains and empowerment of people, partners and suppliers to act sustainably.

Because we are using and hence innovating on our own software at the core of this change, we also act as enablers for many companies. As sustainability defines all our business processes and solutions, our customers benefit directly from SAP’s huge transformative step to turn into a real NetZero company, now already by 2030.

In almost every company I know, sustainability action is already happening, but in many cases this is still partly disjointed from the strategy or not yet covering all business processes. Let’s join forces to crack this nut. Challenging and enabling each other is the road to real change and to let every company become a powerhouse of sustainable development.

More inspiration on how to drive sustainability action in

by Helle Dochedahl, Managing Director 51����Nordic & Baltic

The post Relevant business means becoming a powerhouse for sustainable change appeared first on 51����Sweden Nyheter.

Det visar en studie från International Data Corporation (IDC). Men för att nå långsiktig tillväxt, konkurrenskraft och för att attrahera nya talanger till bolaget är det ett krav att ha en väl uttänkt och effektiv hållbarhetsstrategi som genomsyrar hela företaget.

Undersökning visar att finansiella mål prioriteras klart högre på bekostnad av investeringar i miljö- och klimatfrågor, socialt ansvar och ägarstyrning (ESG). ”Först löser vi det ekonomiska, sen kanske vi börja titta på hållbarhetsfrågorna” kan man tänka sig att det låter i vissa styrelserum.

Resonemanget bygger på ett missförstånd.

Hållbarhet och rekrytering

Företagsledare och chefer bör intressera sig för hållbarhet av moraliska skäl, såklart, men lika mycket av affärsmässiga skäl. Unga som söker jobb har idag höga krav på ett väl genomtänkt hållbarhetsarbete. Annars letar man ett annat jobb. Det är idag fakta och något som visas av flera rapporter (). För att attrahera nya, unga talanger är hållbarhet en grundförutsättning.

Hållbarhet och affärer

Höga krav på hållbarhetsarbetet ställs också av kunder och partners. Offentliga upphandlingar eller kommersiella RFP:s vinner du bara om du har hållbarheten på plats. IDC-studien visar att miljö- och klimatfrågor, socialt ansvar och ägarstyrning (ESG) är topp-tre av bedömningsgrunderna när det upphandlande företaget eller myndigheten väljer leverantör. Att som företag ”välja bort” hållbarhet är att välja bort nya affärskontrakt.

Så varför finns det ett motstånd mot att ta en aktiv roll inom hållbarhet?

Svårigheter att mäta hållbarhetsinsatser anges som en viktig anledning till att inte lägga resurser och tid på det. Vare sig det gäller affärsbeslut eller hållbarhet måste insatsen kunna följas upp, mätas.

”Det som inte mäts finns inte”

Visst, det kan vara svårt att se exakt hur en viss ”nivå” av hållbarhet lockar en viss andel nya talanger eller nya kunder som annars inte skulle ha lockats.

Mät- och utvärderingskulturen inom bolag och organisationer kan man ha olika åsikter om. Ibland slår det fel, men ofta är det ett rimligt förhållningssätt för att motivera beslut, och för att i efterhand se om beslutet givit det utfall som var tänkt.

Men det finns en brist på data-input. Man saknar information, och den informationen man har är inte tillförlitlig. Det visar återigen IDC-studien.

Lösningen på dilemmat?

Ekosystemen av företag, partners och kunder behöver i dagens integrerade och uppkopplade värld kunna ”prata” bättre med varandra. Det handlar om smarta system för varulogistik, beräkningsprogram för miljöpåverkan i hela leverantörskedjan, AI-system som optimerar hållbart affärsresande och väldigt mycket mer. Trots det så används idag separata program, system och applikationer. Resultatet blir ett ineffektivt lapptäcke av data som är för bristfällig för att fatta goda beslut i realtid och på längre sikt.

Tillbaka till studien som visar att tre av fyra företagsledare i Norden har inställningen ”Först löser vi det ekonomiska, sen kanske vi börjar titta på hållbarhetsfrågorna”. Till den chef eller företagsledare som känner sig träffad säger jag såhär: Nej, hållbarhetsstrategin stödjer det finansiella. Det är just genom att ligga i framkant inom hållbarhet som ni blir konkurrenskraftiga, säkrar nya affärer och lockar kompetent arbetskraft.

av Emilie Solomon, 51����Concur Sverige

Tidigare publicerat av Aktuell Hållarhet:

The post Pengar framför hållbarhet – ett dyrt missförstånd appeared first on 51����Sweden Nyheter.