Regelverken är omfattande och bara inom hållbarhet finns över och skatte­incitament globalt. Lägg därtill EU‑krav på klimat­rapportering, ny AI‑reglering och nationella skatte­reformer, och du får ett regel­landskap som förändras varje kvartal.

konstaterade nyligen att stor­företagen nu måste damma av pandemins kris­manualer. Jag skulle säga att vi aldrig får lägga dem ifrån oss igen – framtiden är förutsägbart oförutsägbar.

Från one‑size‑fits‑all till multisourcing

För några år sedan gjorde låga kostnader Kina till världens fabrik. Nu ser vi en snabb förflyttning mot �Ա𲹰�‑s��ǰ����Բ� och �ڰ�����Ի�‑s��ǰ����Բ�. Det finns inte längre en modell för leveranskedjan utan vi behöver flera parallella. Ett svenskt industribolag kanske fortsätter med offshore‑produktion av högvolym­artiklar i Asien, samtidigt som man tar in kritiska komponenter till Europa från olika håll för att minska sin riskexponering.

När spelreglerna kan ändras över en natt duger det inte att styra på magkänsla. Beslut kräver realtidsinsikter. Digitala lösningar som samlar in och analyserar stora mängder data ger företagsledningen bättre förutsättningar att hantera osäkerheten. Artificiell intelligens kommer inte bara att hjälpa oss att identifiera klimatavtryck, utan också användas för att välja leverantörer, produktionsanläggningar och transportlösningar.

I praktiken innebär det att vi inte längre kan fastställa en enda strategi för hela leveranskedjan. I stället måste vi anpassa oss efter lokala marknader, riskprofiler och produkter. Det innebär att vi kanske väljer offshore för ett affärsområde och multisourcing för ett annat. Det kräver att våra processer är helt digitaliserade från början till slut.

Digitala ekosystem ersätter ensam­vargar

För att göra leveranskedjan mindre sårbar måste svenska och globala företag knyta sina samarbetspartner närmare sig – inte bara fysiskt, utan även digitalt. Handelsplattformar och integrerade leverantörssystem gör det möjligt att arbeta parallellt med flera aktörer och att reagera snabbt när något går snett. Det kräver resurser, men det är billigare än att stå stilla.

Dessutom måste vi bli bättre på att samarbeta – även med konkurrenter. Att dela insikter och göra gemensamma investeringar kan stärka hela leveranskedjor.

Teknikinköp blir politik

Placeringen av produktion och forskning och utveckling (FoU) är inte längre enbart en kostnadsfråga. OECD visar att 33 av 38 medlems­länder subventionerar FoU jämfört med 19 år 2000. Skatte­incitamenten kan förvandla ett dyrt land till ett attraktivt – om reglerna är rätt. Samtidigt väger företag in datasäkerhet och politisk risk i valet av moln‑ och IT‑leverantörer. I en tid av cyber­angrepp och handels­sanktioner blir valet av teknik­partner en strategisk och politisk fråga på koncernnivå.

En pragmatisk tumregel för många är att prioritera nordiska eller europeiska lösningar och vara försiktiga med kinesiska leverantörer. Men sådana förenklade riktlinjer räcker inte. Datadrivna scenarier och AI‑stött beslutstöd är den enda hållbara vägen för komplexa globala kedjor.

Börja samarbeta med konkurrenterna

Så hur gör man då som svensk företagsledare? För det första behöver företag bygga in flexibilitet som standard genom att designa processer som klarar flera sourcing‑alternativ per produktlinje. Det gäller också att investera i datainfrastruktur redan nu – utan ett gemensamt datalager förblir realtids­insikter bara en powerpoint‑vision.

Men inte minst måste företagsledare samarbeta bortom de vanliga gränserna, dela kapacitet och insikter med kunder, leverantörer och till och med konkurrenter för att sprida riskerna.

Pandemin gav oss dyrköpta men värdefulla insikter: håll koll på riskerna innan de drabbar dig. Med rätt digital grund ­– och modet att fatta datadrivna beslut – kan svensk industri inte bara överleva utan växa i en tid av oförutsägbarhet.

av Antti Soini, vd 51����Svenska

The post Global oro tvingar näringslivet att tänka nytt kring leveranskedjor appeared first on 51����Sweden Nyheter.

Optimistisk ton

I en färsk och informationsspäckad hittar vi uppmuntrande siffror om tillståndet för den europeiska teknikbranschen. Storbritannien leder vägen och Norden klarar sig mycket bra.

På bara tio år har antalet anställda inom tech i Europa och Storbritannien sjufaldigats och investeringarna har tiofaldigats. Av 35 000 startupföretag är 3 400 i dag mogna och 358 av dem har en värdering på mer än tio miljarder kronor.

Atomico är ett venturebolag som startades 2006 av Skype-grundaren Niklas Zennström. Deras faktaspäckade rapport på flera hundra sidor har en betydligt mer optimistisk ton än den dystra Draghi-rapporten om Europas ekonomiska framtid.�� Den senare citeras ofta och pekar på att Europa inte har lyckats producerat en teknikjätte i nivå med USA eller Kina.

51����värderas till över 3.500 miljarder kronor (börsvärde noterat under Januari 2025) och vi toppar ofta listan över Europas mest värdefulla teknikföretag. Men vi har fortfarande en lång väg att gå för att nå upp världens mest värdefulla bolag. Däremot finns redan 98 av de 100 största företagen på vår kundlista.

Finansiellt gap på 2,5 biljoner dollar

Draghis rapport pekar på ett problem som Atomico också beskriver som ett ”finansiellt gap” på 2,5 biljoner dollar. Det gör att nystartade företag kan tvingas söka finansiering i USA eller börsintroducera sig för att ta nästa steg i sin tillväxtresa.

Men det finns en outnyttjad resurs. Enligt Atomico går så litet som 0,01 procent av de europeiska pensionsfondernas kapital till våra nystartade teknikföretag. Ett skifte här skulle kunna förändra villkoren för mogna nystartsföretag och hålla dem kvar i Europa – längre eller helt och hållet. Vi behöver finansiell styrka och investeringsvilja för att skapa fler tekniska framgångar i Europa.

Is i magen

En av Europas ledande teknikinvesterare – Xavier Niel – kom nyligen ut med en annorlunda finansiell vinkel på AI. I Financial Times den 18 november 2024 uppmanar han entreprenörer att ha is i magen. När du får ett erbjudande på X kronor är bolaget förmodligen värt 2–3 gånger X. Europas digitala konkurrenskraft kommer att få ett lyft om ägarna inte säljer ut för snabbt. 51����skulle inte ha varit i sin nuvarande position om våra fem grundare hade släppt kontrollen under de första åren på 1970-talet.

I Atomicos rapport får venture- och startupvärlden frågan var skon klämmer och var potentialen ligger. Och det handlar inte om brist på idéer, kompetens eller ambition. Den bild som känns igen från Draghis rapport är i stället att entreprenörer vill ha mer investeringskapital och mindre reglering.

Vi är överens om detta. En enad och starkare europeisk kapitalmarknad med aktiva pensionsfonder och en enhetlig teknikreglering i alla länder kommer att öka förmågan att växa i Europa och stärka den digitala konkurrenskraften.

Tvillingomställning i Europa

Jag är optimistisk av två andra skäl. Europa har ett försprång på den gröna agendan vilket är positivt eftersom vi måste få en omställning som på samma gång är både grön och digital. En sådan dubbel omställning skulle verkligen påskynda en utveckling mot hållbara affärsmodeller men kräver storskalighet och tydliga standarder. Enligt Atomico går 21 procent av Europas tech-investeringar till bolag med hållbarhetstema, medan motsvarande siffra i USA är 11 procent.

Det andra skälet är utvecklingen av AI. Till skillnad från den nuvarande vågen av konversationsbaserad AI kommer vi att se verklig innovation när vi omvandlar hela värdekedjor och affärsprocesser från början till slut med denna affärsdrivna form av AI.

Sverige och resten av Europa har nu möjlighet att visa vägen genom att samarbeta mellan olika branscher och använda data på ett mer intelligent sätt.

av Antti Soini, vd 51����Svenska

The post Låt pensionsfonderna stärka Europas digitala konkurrenskraft appeared first on 51����Sweden Nyheter.

När nya generationer kommer in på arbetsplatsen ställer det nya krav på sättet att arbeta. En positiv företagskultur fungerar som en magnet för duktiga personer och tar fram det bästa i oss. Det gör inte hårda, brutala och byråkratiska processer. Det intressanta är att vi pratar mycket om nätverkande och vi hyllar idén, men på många håll är vi fortfarande hierarkiska och orderpräglade.

För mig är det a och o att ha en positiv inställning och hellre se möjligheter än problem. Det är inte alltid lätt, men om grundinställningen och attityden är positiv är det lättare att ta itu med problemen. Människor vill följa en ledare som ser möjligheterna och kan få andra att göra detsamma. Det är en viktig ledaregenskap och kommunikationen måste vara direkt och enkel – och helst innehålla ett stort mått av berättande.

Måste kännas toppen att vara med

Vi måste bli bättre på att tänka och agera som utökade nätverk. Grundtanken måste vara att vi är jämställda och att alla har rätt att vara här och ha en åsikt. Både i relationen mellan människor och i relationen mellan företag. Det tar jag med mig från de djupa samarbeten vi har med våra kunder. Även om affärsmålen och det tekniska innehållet till synes är nästan desamma, är den mänskliga upplevelsen väldigt olika.

Vi möter ofta arbetskulturer präglade av öppenhet, ambition och positivitet. Här arbetar kundens medarbetare och våra medarbetare nära varandra, lär känna varandra väl och strävar efter bästa möjliga utfall. Och när det känns toppen att vara med i projektet ur ett mänskligt perspektiv blir resultatet vanligtvis mycket bättre och skapar mer värde. Det attraherar nya medarbetare och får entusiasmen att blomstra exponentiellt. Men det händer också att vi möter motsatsen.

Upplevelsen inifrån

51����arbetar på en företagsmarknad där den digitala kärnan är ryggraden i kundernas verksamhet. Det finns inget utrymme för kortsiktig själviskhet här. I vår bransch är det vanligt med försäljnings- och implementeringsprocesser som tar månader och år. Därför kommer vi nära kunderna och delar deras ambitioner och frustrationer. Vi får också ett smakprov på den kultur som kännetecknar insidan av varje organisation.

I våra egna led måste vi göra upp med passiva anfallare i laget som helt enkelt står stilla och väntar på bollen för att sparka den i mål. Det kan till exempel vara den firade säljaren som får en namnteckning på ett kontrakt. Men hon skördar egentligen bara frukterna av allt arbete som görs på försvaret och mittfältet. Hela teamet behövs för att vara en värdeskapande partner för kunden.

Lika lite konstruktivt är det att möta en lite paranoid kund som med skygglappar fokuserar på nästa utgift och inte har en långsiktig syn på digitalt värdeskapande. Sådana skygglappar kan innebära att du enbart fokuserar på köpet och mitt i misstroendet går miste om all energi, erfarenhet och entusiasm i leveransen.

Belöning på lång sikt

Den ena arbetsplatsen kan vara inspirerande och utmanande. Och en annan kan vara energi- dränerande och tung. Själv motiveras jag av att arbeta med ledare som tänker långsiktigt.

Grunden är ett bra partnerskap där alla är människor och stämningen är ärlig med fokus på uppgiften. Oavsett vad som står på visitkortet. Nätverk och ömsesidig respekt över klyftan mellan kund och leverantör och mellan specialist och generalist – det får alla på tårna. Man vill instinktivt hjälpa, bidra och nicka med huvudet i en så psykologiskt säker och öppen process. Det är också lättare i en sådan miljö att få till bra avtal som gynnar alla.

Och den moderna affärsvärlden handlar om just nätverk och partnerskap. Jag ser 51����som en partner till våra kunder, snarare än en leverantör. Vi har fått möjligheten att arbeta med några av de finaste företagen i Sverige och vi är stolta över hur viktiga våra lösningar och tjänster är för våra kunder. Det är så mycket mer givande och effektivt att arbeta i partnerskap. Kunden kommer att få ut mer av partnerskapet och de lösningar som de köper från leverantören om vi förstår varandra bättre.

Jag kan bli lite skakad i min positiva världsbild när jag möter företagsledare som inte vill satsa på framtiden och fortfarande har en del gammaldags tänkande. De kanske kan prata om de stora visionerna, men i verkligheten agerar de bara för att uppfylla kortsiktiga mål.

I värsta fall får vi leverantörer som fastnar i ett negativt tankesätt och blir manipulativa, självcentrerade, generiska och till och med arroganta. Ingen kund vill ha leverantörer som beter sig på det sättet – då blir vi heller inte relevanta på lång sikt och kan inte tillföra något värde till kunden.

Vi står inför en teknisk revolution och högt på agendan är hållbarhet och artificiell intelligens. Här kommer det att vara de skickliga, personliga och modiga organisationerna som har bäst förutsättningar att lyckas.

The post Bort med skygglapparna – tänk nätverk appeared first on 51����Sweden Nyheter.

I mitten av juni kommer jag att åka till vårt årliga event Sapphire i Barcelona, Spanien. Där står generativ artificiell intelligens och hur man ska ta sig an allt nytt högt upp på agendan. Men företag behöver inte komplicera det hela, rusta med en armé av AI-experter och utveckla egna modeller och metoder. Viktigare är att kartlägga sitt eget kompetensgap för att kunna förutse, reagera på och dra nytta av den nya tekniken. Att hjälpas åt för att anpassa sig till en miljö som hela tiden förändras.

Det kräver medarbetare som är skickliga på att interagera med andra människor. Kritiskt tänkande, nyfikenhet, anpassningsförmåga och flexibilitet kommer att vara viktiga egenskaper. Liksom självklart också kreativitet och samarbetsförmåga. Med AI blir det mer relevant än någonsin att interagera med andra och bygga relationer.

I slutändan handlar det om hur artificiell intelligens påverkar affärsprocesserna. ChatGPT gör det tydligt för de flesta att marknadsföring och kundinriktad kommunikation kommer att påverkas. Men hur blir det med alla andra områden som HR, ekonomistyrning, logistik och distribution?

Låt AI genomsyra allt och bygg partnerskap

Fortfarande kan de stora språkmodellerna vara opålitliga. De hallucinerar, de svamlar och svaren varierar beroende på hur frågorna formuleras. Men affärsverkligheten kräver noggrannhet och korrekthet. Vi kan inte förlita oss på blixtsnabb respons som riskerar att vara felaktig. Därför är det viktigt att generativ AI tränas specifikt på våra egna affärsdata – och de i sin tur måste vara förankrade i en strukturerad datagrund.

På 51����använder vi strategin att bygga in AI i alla delar av våra lösningar. Vi ser oss själva i långsiktiga partnerskap med open source-världen, hyperscalers och till exempel Nvidia, som vi nyligen har utökat vårt partnerskap med. Själva kommer vi att vända på varje sten för att hitta det rätta och mest produktiva sättet att använda AI för de affärsdata och processer som är vårt DNA och hemmaplan.

Lämna det tekniska grovjobbet till andra

I de finansiella systemens barndom pågick en strid mellan kundanpassning och standardsystem. Standardiseringen vann i längden, och i molnets tidevarv har standardiseringen fått ännu större betydelse och värde. Det som någon tidigare utvecklade själv är nu en digital tjänst.

Det ska vi nu dra lärdom av inom AI-området. Företag kan vara säkra på att leverantören av deras heltäckande HR-system för rekrytering, personlig utveckling och bibehållande av medarbetare, till exempel, just nu identifierar sätt att realisera värdet av AI i HR-processer. Låt leverantören göra det tekniska grovjobbet så kan du ägna dig åt att förbereda företagets kultur och tankesätt för en framtid med AI.

Fokusera på affärsprocesserna

Det är viktigare att kunna sin affär än att tränga djupt in i generisk AI-teknik. Därför kommer det att vara avgörande att sätta affärsprocesserna främst när vi tar AI i bruk. Personligen ser jag fram emot större processeffektivitet. Transparens och synlighet från början till slut i avgörande processer genom hela värdekedjan.

Först måste vi bara se till att snabbheten inte går ut över kvaliteten – så att vi kan lita på våra IT-system.

av Antti Soini, vd 51����Svenska

The post Vägen till korrekta AI-svar går via egna data appeared first on 51����Sweden Nyheter.

När internet slog igenom på 1990-talet innebar det en radikal omvandling av förutsättningarna för i stort sett varenda bransch. Det var först i gymnasiet som jag själv kom i kontakt med internet. Båda mina föräldrar arbetade inom IT-branschen och min far visade mig hur man kunde få tillgång till olika bibliotek i USA. Användargränssnittet var en portal och en grov karta.

När jag sedan började på universitetet 1996 blev internet en del av min vardag med e-post och Internet Relay Chat (IRC), men det var först med Google-sökningarnas intåg som det blev riktigt användbart.

Nu har generativ AI kommit och innebär ett lika radikalt skifte. Den gemensamma nämnaren för båda är att människan står i centrum. Internet tog fart eftersom det var lätt för icke-tekniska användare att ta till sig. Och det är precis vad som händer nu med AI.

��Stora förändringar för också med sig nya behov av kompetens. Svenska företag måste kartlägga sina kompetensluckor så att de kan förutse och snabbt reagera på förändringar Vi kan inte veta exakt vad som kommer att hända, men vi kan hjälpa människor att anpassa sig och utvecklas i en föränderlig miljö.

��Arbetslivet handlar inte längre bara om anställningstrygghet utan lika mycket om kompetenstrygghet. World Economic Forum förutspår att mer än 40 procent av kompetensen och en miljard jobb kommer att förändras till följd av ny teknik i slutet av decenniet. Genom att ta till sig ny kunskap och anpassa sina färdigheter kan man som individ förbereda sig för den här automatiseringen.

På 51����har vi tagit fram en globalt anpassad klassificering av kompetens för växande företag och där ingår grunden inom bland annat AI, DevOps och säkerhet. De är de mest eftertraktade färdigheterna i vår bransch. Vi erbjuder också utbildning för att höja kompetensen inom vart och ett av dessa områden.

Men redan långt innan ChatGPT lanserades och satte ökat fokus på det behovet inledde vi processen med att öka AI-inlärningen. Och nu kan vi genom att kartlägga kompetensen inom 51����upptäcka nya trender, identifiera var vi kan ha luckor och prioritera utbildningssatsningar.

Men tekniska färdigheter är bara en del av ekvationen. En vanlig missuppfattning är att vi alla behöver utveckla stora tekniska eller vetenskapliga färdigheter för att lyckas. Det finns också ett växande behov av människor som är skickliga på att interagera med andra människor. Det kräver kritiskt tänkande, nyfikenhet, anpassningsförmåga och flexibilitet, för att inte tala om kreativitet och samarbete. På så sätt är den mellanmänskliga förmågan mer relevant än någonsin i AI-tider.

AI för nya generationer

Barn lär sig snabbt att använda digitala enheter på ett naturligt sätt. Men att fatta välgrundade beslut i en datadriven värld och interagera med tekniken på ett sätt som är ansvarsfullt går inte av sig själv. Därför behöver de vägledning för att få en djupare förståelse för hur man kan använda tekniken för att skapa, lära sig och utforska.

Målet är inte bara digital läskunnighet utan digitalt flyt – en djup förståelse för teknik som går bortom ytan. Att göra barn till kreatörer, snarare än bara konsumenter.

För att citera Jack Ma: ”Vi kan inte lära våra barn att konkurrera med maskiner som kommer att vara smartare. Vi måste lära dem något unikt, så att en maskin aldrig kan komma i kapp oss: värderingar, tro, självständigt tänkande, lagarbete, omsorg om andra – mjuka färdigheter, sport, musik, målning, konst, för att se till att människan skiljer sig från maskinen.”

Förhoppningsvis kan ett partnerskap mellan människa och AI plocka det bästa av två världar. Men då måste företag investera i talang lika mycket som teknik. Och föräldrar och pedagoger måste vägleda sina barn mot en framtid med AI. Vi kanske inte kan förutsäga framtiden. Men visst verkar den spännande.

av Antti Soini, vd 51����Svenska

The post Mellanmänsklig förmåga viktigare än någonsin i AI-tider appeared first on 51����Sweden Nyheter.

Nyligen hade jag nöjet att vara med på ett event med 300 kunder från hela EMEA-regionen. Olika branscher och företag av alla storlekar var representerade. Många intressanta diskussioner på både scen och i korridorer handlade om affärstransformation, standardisering av affärsprocesser, datahantering och hur vi ska klara av alla förändringar. Och inte helt förvånande – hur AI kan hjälpa företag att bli ännu mer effektiva och bättre på att fatta affärsbeslut.

Det är inte konstigt att AI diskuteras allt mer. Vi har bara sett början på utvecklingen av maskingenererad text, bild och media som efterliknar mänsklig kreativitet. Generativ artificiell intelligens (AI) har satt igång en våg av innovation som helt kommer att förändra hur företag fungerar.

På 51����har vi redan kommit en bra bit. I dag har mer än 24 000 kunder implementerat över 130 AI-projekt och det finns mer än 360 partnerappar med AI tillgängliga i 51����Store. Det är tillgången till affärsdata, förståelsen för komplexa affärsprocesser och vår djupa branschexpertis som gett oss ett försprång.

Data från över 25��000 kunder

51����Business AI är djupt inbäddad i applikationer och processflöden som bygger på affärsdata som hämtats in under flera decennier. Vi har avtal med mer än 25 000 kunder om att använda deras data för att träna våra egna modeller. Med den informationen kan vi sätta in generativa AI-modeller i rätt sammanhang och leverera resultat som passar uppgiften.

Allmänna grundmodeller för AI kan på kort tid anpassas till många olika uppgifter. Användare kan enkelt interagera med modeller på sitt naturliga språk och behöver heller ingen teknisk kunskap för att använda AI. Dessutom har stora språkmodeller (LLM) blivit större och mer exakta – och det släpps hela tiden nya versioner.

Alla dessa förändringar har öppnat enorma möjligheter att bygga ännu bättre AI för företag, särskilt när vi anpassar språkmodellerna till SAP:s affärslösningar och skapar våra egna modeller med hjälp av vår strukturella data och kunskap om affärsprocesser.

Nyligen lanserade vi vår nya generativa AI-assistent Joule. Den bäddar vi in i i hela vår molnföretagsportfölj som ett led i visionen att med 51����Business AI leverera det första riktiga intelligenta systemet som från grunden förändrar hur man arbetar på företag.

Joule innebär att en kund helt enkelt kan ställa en fråga i klartext och få smarta svar från en pool av data från alla SAP-lösningar och andra tredjepartskällor. Assistenten kommer också att fortsätta leverera nya insikter som blir ännu mer intelligenta med tiden.

Tänk dig till exempel att du ber Joule att prioritera leverantörer utifrån deras genomsnittliga marginaler och koldioxidavtryck. Joule kommer då att hantera vissa uppgifter helt på egen hand, som att skriva arbetsbeskrivningar som är opartiska och följer regelverken, ta fram relevanta intervjufrågor och mycket annat.

Ett annat exempel är beslutsfattare som behöver intelligenta rekommendationer som baseras på att man kopplat ihop, förstått och bearbetat relevant information. Den sortens information kan generativ AI producera på några sekunder när den tränats att förstå relevant data på samma sätt som en medarbetare.

Men potentialen för generativ AI sträcker sig långt bortom att skapa innehåll. Tänk på lager där följesedlar måste matchas med beställningar. Där kan generativ AI automatisera processen och ge detaljerad hjälp till lagerarbetarna.

AI-optimerade affärsprocesser kan också hjälpa företag att hela tiden optimera och förbättra effektiviteten. I stället för varje tidskrävande steg för att analysera, övervaka, modifiera och automatisera sina processer, kan man beskriva vilken typ av förbättringar man är ute efter med naturligt språk.

Så känn ingen onödig AI-stress. Det finns fortfarande tid att omdefiniera hur ni arbetar – och botanisera bland nya AI-lösningar som skräddarsys efter just era unika affärsbehov.

av Antti Soini, vd 51����Svenska

The post Så drar du nytta av AI-revolutionen appeared first on 51����Sweden Nyheter.

Ja, de mest energiintensiva företagen har det inte lätt i dag när kraven på hållbarhet ökar samtidigt som omvärlden blir alltmer oförutsägbar. Branscher som transport, fastigheter, telekommunikation och tillverkning är speciellt utsatta eftersom de hamnat i kläm mellan höga och oförutsägbara bränslekostnader och ökande regler för utsläpp av växthusgaser. Nu måste vi också förbereda oss för nästa kris genom att använda faktiska siffror i våra analyser.

Jag ser tre tydliga steg till hur man kan arbeta smartare med insamlad data för att skapa intelligenta strategier och en hållbar lönsamhet. Svenska företag måste hitta nya sätt att fortsätta växa och generera vinst – samtidigt som man uppfyller sina hållbarhetsmål och följer de regler som gäller.

Steg 1 – Spara energi med beprövad teknik och analyser

Till att börja med måste man förstå sitt företags energidata på djupet – först efter det kan man sänka energiförbrukningen och driftskostnaderna. Många ledande företag använder digitala tvillingar som samlar in data och analyserar energianvändningen i realtid. Det inbegriper el, naturgas och förnybar energi.

Med hjälp av programvara går det att förutse energikostnader när priserna är lättrörliga, när nya kontrakt ingås eller vid störningar i leveranskedjan. Den realtidsdata man samlar in används för att utforska olika scenarier där man testar utfallet av föränderliga energipriser och andra parametrar som lägre koldioxidutsläpp eller reviderade avtalsvillkor.

Som beslutsfattare kan man sedan få löpande varningar om planen avviker, t.ex. om energipriserna stiger mer än förväntat. Det gör det enklare att anpassa sina strategier efter behov.

Steg 2 – Gå över till grön energi

Nästa steg är att fasa över till grön energi. Företag med hög energianvändning kan till exempel fokusera på att köpa förnybar energi, själva producera grön energi och investera i gröna tillgångar. Också här kan en digital tvilling hjälpa till att analysera hur mycket energi som används och vad den kostar samtidigt som man spårar sina CO2-utsläpp från el, biomassa, väte och andra förnybara källor.

Sedan kan de gröna energistrategierna balanseras mot kostnaderna för nya kontrakt och mål för utsläpp av växthusgaser. Det går också att spåra ursprunget till den gröna energi man förbrukar och rapportera mot företagens hållbarhetsmål. På så sätt stärker man varumärket och bygger förtroende hos kunder och investerare.

Steg 3 – Utforska nya energitrender – men var realist

Visionen är så klart att använda så mycket grön energi som möjligt – men ibland krockar vision med verklighet. Vissa branscher som flyget är inte redo för fullständig utfasning av koldioxidutsläppen. Tillgången på hållbart flygbränsle är fortfarande begränsad och det kommer att krävas stora ansträngningar för att förnya den komplexa infrastrukturen. Och oavsett i vilken bransch man verkar behöver företag energistrategier som kombinerar ekonomi, riskhantering och hållbarhet.

Hur löser man det? Ja, också här är det uppkopplad data som är nyckeln till att kunna hantera energiförbrukning och kostnader. har förutspått att 75 procent av alla storstäder kommer att ha byggt industriekosystem som hanterar ESG-frågor till år 2025. Ekosystem av IT-, arkitekt-, ingenjörs- och fastighetsföretag som delar data, applikationer och expertis.

Som företag är det naturligtvis vettigt att löpande följa de förnybara energisystemens förbättringar när det gäller pris, prestanda och kapacitet. Men också att bygga samarbeten i leveranskedjan för att förbättra inköpseffektiviteten.

Hur oförutsägbar nästa kris än är kan vi ändå se till att vi har faktiska siffror för att bli mer motståndskraftiga. Det räcker inte längre med att använda medelvärden i våra analyser.

vd Antti Soini, 51����Svenska

The post Tre steg till en lönsam och hållbar energihantering – som förbereder oss för nästa kris appeared first on 51����Sweden Nyheter.

Det var verkligen ett privilegium att nyligen få öppna SAP:s event och träffa Mattias Klum och alla andra talare och hållbarhetsexperter från Vattenfall, SEB, Scania Group, H2 Green Steel och World Business Council for Sustainable Development.

Det gav inspiration och konkreta idéer om hur svenska företag kan gå från ord till handling. Hur allt fler redan hanterar koldioxid som en valuta bland andra – och att vi inte kommer långt utan att samarbeta ännu mer med varandra.

På ett internationellt företag som 51����är hållbarhet inte bara något vi rapporterar om en gång per år. Tvärtom, vi som arbetar med tekniska innovationer har ett ansvar att gå längst fram för att erbjuda kunderna de allra bästa verktygen och samtidigt fungera som goda exempel.

All fakta talar för att det är bråttom. När FN:s klimatpanel IPCC släppte sin senaste rapport var generalsekreterare António Guterres tydlig med att ”klimatets tidsinställda bomb tickar”.

Trots utmaningarna är experterna överens om att det fortfarande finns hopp. Men vi måste agera nu – annars kommer målen inte att kunna uppnås och vi riskerar att ännu fler betydelsefulla miljöer, växter och djur försvinner helt. Som Mattias Klum uttryckte sig på scenen: ”När de väl är borta kan de inte återskapas”.

Prediktiv analys och lönsamhet

En av talarna på Sustainability Now var Annika Ramsköld, Vice President Corporate Sustainability��på . Enligt henne har det blivit en form av retroaktiv rapporthysteri kring hållbarhet. I stället borde vi blicka framåt och arbeta mer med förutsägelser och framtidsanalyser – inte bara rapportera historisk data. Jag kan bara hålla med och det gör det också lättare att se den naturliga kopplingen mellan hållbarhet och lönsamhet.

På bara några år har detta blivit en prioriterad fråga för alla företagsledningar och ett måste för att fortsätta vara konkurrenskraftig och relevant för sina kunder. Antingen finns det hållbara affärer – eller så finns det ingen affär. För att vara lönsam måste man också vara hållbar.

Ett tydligt bevis på det är att vi på 51����aldrig har sett så många anbudsförfrågningar som under de senaste månaderna för tekniska lösningar som kan kopplas till hållbarhet.

Data och digitala tvillingar

Lars Lundström arbetar på H2 Green Steel, ett företag som de själva kallar för en ”startup på steroider”. De bygger fossilfri stålproduktion i Boden och har hållbarhet inbakat i ekvationen redan från start, utan att behöva ta hänsyn till gamla processer och teknik. En sak som fascinerar mig med dem är deras stora datafokus och att de utvecklat en digital tvilling av sin fabrik innan den är helt färdig.

Det är ett tydligt exempel på vilken nytta tekniken kan ha. Att kunna gå från att prata om medelvärden till faktiska siffror om effekterna av varje enskilt beslut har på företagets miljö- och klimatpåverkan.

Vikten av samarbete

Vi bor i ett land som har varit bland de mest innovativa under många decennier och vi lever i ett välfungerande demokratiskt samhälle. De nordiska länderna och människorna här måste gå före i hållbarhetsarbetet och ta ansvar på både individ- och företagsnivå.

På 51����har vi alla förutsättningar för att hjälpa organisationer eftersom vi har verktygen och erfarenheten av att ta fram nyckeltal i alla affärsprocesser. Men det räcker inte. Vi måste fortsätta samarbeta mellan företag, se över alla våra värdekedjor och upprätthålla en löpande dialog med beslutsfattarna.

Det handlar inte längre om att arbeta med hållbarhetsstrategier – utan om att ta fram strategier som är hållbara.

vd Antti Soini, 51����Svenska

The post Teknikföretagen måste ta ledningen i hållbarhetsarbetet appeared first on 51����Sweden Nyheter.

Men trots en hög efterfrågan på utvecklare är bristen enorm. För att lyckas ställa om måste fler satsa på lågkodsverktyg (low-code och no-code) som gör att vanliga användare kan bygga applikationer utan kunskaper inom programutveckling.

Enligt en färsk undersökning av IDC upplever nästan hälften (48 procent) av de tillfrågade att brist på utvecklare gör det svårt att möta dagens behov. Det här antar man vara en av anledningarna till att bara åtta procent av företagen världen över har kunnat nå sina uppsatta mål för den digitala transformationen.

Den negativa trenden syns på flera håll. PWC:s senaste undersökning ”Global Workforce Hopes and Fears” visar att 29 procent uppger att deras land saknar resurser för att kunna utföra viktigt arbete inom bland annat hälso- och sjukvård, teknik, media och telekommunikation. För att minska kompetensgapet investerar många företag (40 procent) i kompetensutveckling och utbildningsprogram, medan andra (30 procent) höjer lönerna för att behålla sin bästa medarbetare.

Så bromsar vi snöbollseffekten

Behovet av mjukvaruutvecklare har aldrig varit så stort som i dag. Bristen påverkar inte bara företagens tillväxt och innovation, utan leder också till att utvecklare i allt högre grad måste överkompensera på arbetet och bränner ut sig. Förutom att höja löner och satsa på kompetensutveckling, kan företag bromsa den befarade snöbollseffekten genom att införa fler lösningar för low-code och no-code – mjukvaruutveckling som kräver få eller inga kunskaper inom programmering. I stället för textbaserade programmeringsspråk använder man då visuella verktyg för applikationsdesign och andra grafiska modelleringstekniker.

Det här gäller inte bara utvecklarna själva. För att företag verkligen ska kunna ställa om verksamheten och effektivt hantera sin kompetensbrist måste vi släppa in de riktiga experterna – användarna. Från finansanalytikern, produktionslinjechefen och personer i leverantörskedjan, till inköpsspecialisten och marknadsföraren.

Genom utbildning och investering i lågkodsverktyg kan företag ta mjukvaruutvecklingen från överfyllda skrivbord och lägga den i händerna på de verkliga användarna. Anställda utan programmeringserfarenhet blir på så sätt medborgarutvecklare som kan skapa och underhålla utvalda program. Det gör att erfarna utvecklare slipper enkla och rutinmässiga uppdrag och i stället kan lägga mer tid på strategiska frågor.

Low-code – även för professionella utvecklare

Men det är inte bara lekmän som kan utnyttja low-code och no-code. Professionella utvecklare kan bland annat använda den till uppgifter som är för komplexa för en icke-teknisk användare, som säkerhetsfunktioner, eller för att utveckla billigare program som sedan kan skalas upp. Båda dessa exempel kräver viss professionell erfarenhet, men med hjälp av lågkodning kan utvecklingen ske på ett mer effektivt sätt.

Det är dags för teknikföretagen att skapa en framtid där alla får plats – från den molnbaserade utvecklaren och datavetaren till företagsarkitekten, apputvecklaren, UX-designern ända ner till användare utan programmeringskunnande. Behovet är stort. Den totala marknaden för applikationsutveckling med lågkodsverktyg och processautomatisering har växt stadigt och förväntas nå 159 miljarder USD i år, en tydlig ökning från årets 27 miljoner.

51����Build – alla företag kan bli teknikföretag

För att stötta våra kunder lanserade vi nyligen 51����Build – en uppsättning verktyg som gör att vanliga företagsanvändare kan dra nytta av vår teknik för att bygga applikationer, utan djupa kunskaper i utveckling och kod. Med hjälp av 51����Build kan vi bidra till att göra användarna ännu mer delaktiga. Och samtidigt mildra effekterna av den globala bristen på IT-kompetens genom att förvandla alla anställda till utvecklare, och alla företag – oavsett storlek eller industri – till teknikföretag.

Verktyg för low-code och no-code är en del av lösningen på många av de problem vi ser på marknaden i dag. Företagsanvändare kan jobba snabbare och mer effektivt, samtidigt som IT-teamen kan fokusera på mer kritiska uppgifter. Två parametrar som tillsammans skapar goda förutsättningar att ställa om.

Av: Antti Soini, vd för 51����Svenska

The post Företagen behöver lågkodsverktyg för att kunna ställa om appeared first on 51����Sweden Nyheter.